♥

Jag tror (nej, snarare vet) att jag lider av manodepressivitet eller någon annan psykisk sjukdom...

Ena sekunden är jag glad, inser att saker är bra och jag känner mig lycklig! Jag har inget att klaga över!
Andra sekunden vänder det, INGET är bra!

Främst är det mig själv jag syftar på då... Jag tittar mig i spegeln och blir seriöst ÄCKLAD över hur jag ser ut!! Jag vill bara springa ut mitt i natten och bara...försvinna? Bara krya in under täcket och aldrig komma ut! ALDRIG mer behöva se hur jag ser ut...

Någon som känner igen sig?

Som tur är har jag två personer som verkligen bryr sig! De är pga dom jag känner lust att leva! Men samtidigt som allt känns så bra helt plötsligt igen så kommer de krypandes...

De små j*vla hjärnspökena och säger att jag inte är bra nog för dom!

"Inbilla dig inget Essi, de kommer att lämna dig för nån som förtjänar det när du minst anar det!"


Detta är saker som dagligen snurrar runt i min hjärna... (därav min psykologiska diagnos)



Sådär, nu har ni fått en överdos av alla konstiga tankar som bubblar runti skallen på mig! Nu hade jag tänkt att lägga ut ett par bilder, vad än hjärnspökena säger!!





...Och au naturelle! Inte en vacker syn kanske...Men det skiter jag i!





Sängen, that's where I'm heading now! Sov gott alla läsare <3